Livet

Jag vill dela med mig av några fina ord, som en släkting

till min man har skrivit, som har fått canser.

Och som har fått en transplantation av benbärg.

"Närå, några 200 mille är det inte fråga om. Nära en halv miljard. EN HALV MILJARD! Skörden från min bror blev långt utöver det vanliga att man fryst nästan lika mycket till. Det kan användas om sjukdomen poppar upp igen. M hade efter boostinjektionerna över 50 i vita blodkroppar. För att kunna relatera så har en normal människa mellan 3,5-ca 8 i värde. Jag har 0,1. Men hans kropp kommer att normaliseras inom några veckor. Och förhoppningen är att så även skall ske med min.

Den där halvmiljarden fick jag på en kvart. Jag slappnade av och tänkte, välkomna, ta plats, ta för er, jag är er, min kropp är till förfogande, så även mitt hjärta för där ska ni passera. Tänkte jag. Jag tror att det hörde, för jag känner att de bosatt sig i min rygg. De hittade rätt och började uppifrån att fylla på det tomma rummet i min benmärg. Jag känner aktivitet ut i mina spinalutskott.

De fraktades av en fysisk person som värdehandling i en blodpåse placerad i en kylbox. Blodpåsen hade särskilda papper så den slapp den ibland hårda kontrollen på Arlanda, för strålas ska den inte. Och inne på flyget sattes den som vanligt under sätet framför, som en vanlig fikaväska. Men det passageraren i sätet bredvid inte visste var att i den fikaväskan låg Livet.

Tack min älskade bror. Jag tror på det här".

Det är sådana här gånger man täker på, att man är så glad

att vi är frisk och kry.

Att vi tar vara på livet, inte vara småaktig, att vi hjälper varandra

om vi bara kan...

Ta vara på er. och lev väl

Kram // Nettan